Lacquer
Sajten, Skivor

Svensk 90-talsindie – en introduktion

Lacquer

I dagarna släpper Karlstadbandet Swedish Polarbears sin debutskiva, en skiva som tangerar soundet på Teenage Fanclubs Grand Prix från 1995. Och förra veckan släppte Eggstone en ny singel, det första livstecknet på 19 år. Och det låter som det lät då. Är 90-talsindien på väg tillbaka?

Historik

Svensk 90-talsindie var huvudsakligen gitarrbaserade, engelskspråkiga popband på bolagen A Westside Fabrication och Soap Records, omskrivna av Terry Ericsson i tidskriften Pop och med skivomslag formgivna av Lars Sundh. När en del band fick framgångar i Storbritannien fick fenomenet namnet Swindie.

Pionjärer var Jönköpings-/Göteborgsbandet Easy med sitt album Magic Seed och låten Cloud chamber, en låt som fanns med på indiefilmen Gas Food Lodgings (1992) soundtrack tillsammans med storheter som J Mascis, Nick Cave och Victoria Williams. Hemma i Sverige var dock framgången begränsad.

Skivan som kom att definiera svensk indie för flera år släpptes i november 1992 och var förstås Lacquer av Piteåbandet Popsicle. Det lät som en poppigare version av My Bloody Valentine korsat med Ride, och det lät fantastiskt. Det mediala intresset ökade när bandet önskade livet ur Arvingarna på Grammisgalan året därefter, samtidigt som flera nya band redan börjat släppa sina debuter.

Som Wannadies (Skellefteå), Eggstone (Lomma), Cardigans (Jönköping), This Perfect Day (Skellefteå), Bear Quartet (Luleå), Mufflon 5 (Göteborg), Puffin (Umeå), Cloudberry Jam (Linköping), Green (Lund), Brainpool (Lund), Pinko Pinko (Göteborg), Hardy Nilsson/Tommy 16 (Skellefteå), Honey Is Cool (Göteborg), Broder Daniel (Göteborg) och så vidare. Det enda man kan säga är att indiescenen i Stockholm var ytterst begränsad.

Tidskriften Pop

Katalysatorn var tidskriften Pops recensioner och Terry Ericssons demosida i samma tidskrift. Även studentradiostationer spelade en viss roll för att släppa fram osignade band. För några år sedan publicerade en okänd person samtliga Pop-recensioner på bloggen Pop vi minns, recensioner som nu finns indexerade på Kritiker.se.

Pop

Jag har också lagt åtskilliga timmar på att indexera Nöjesguidens recensioner från 1994 och framåt samt Aftonbladet Puls recensioner från 1995-1998. Med bläddrafunktionen kan du lätt leta upp ett stycke popkulturhistoria, som Per Bjurmans sågning av Pulps klassiker Different Class:

Different Class bekräftar en tes jag drivit ända sedan i våras. Pulp är det den samtida britpop-scenens mest överskattade band.

Eller Nöjesguidens hyllning av usla Oasis-albumet Be Here Now:

Detta är absolut Oasis bästa platta hittills och det är helt klart en av de allra bästa jag har hört i hela mitt liv.

Eller Kjell Häglunds sågning av This Perfect Days Don’t Smile:

This Perfect Day gör inga anspråk på att spela i världsrockens elitserie. Men som rockens svar på Crif i division I norra ligger de numera på kvalplats neråt i seriesystemet. Klarar de inte tillvaron som halvproffs i Japan är det risk för långväga resor till bortamatcher mot Mercury Motors nästa säsong.

Femton essentiella album av svenska 90-talsindieband

  1. Eggstone: Eggstone in San Diego (1992)

     

  2. Popsicle: Lacquer (1992)

     

  3. Wannadies: Aquanautic (1992)

     

  4. Whipped Cream: Tune in the century (1992)

     

  5. Bear Quartet: Cosy den (1993)

     

  6. Happydeadmen: Game, set, match (1993)

     

  7. Hardy Nilsson: Är det värt det? (1993)

     

  8. This Perfect Day: This Perfect Day (1993)

     

  9. Brainpool: Soda (1994)

     

  10. Cardigans: Emmerdale (1994)

     

  11. Easy: Sun Years (1994)

     

  12. Bear Quartet: Everybody Else (1995)

     

  13. Broder Daniel: Saturday Night Engine (1995)

     

  14. Mufflon 5: All In Flames (1996)

     

  15. Speaker: Well! Come Closer (1996)

     

Spellista!

Och när du nu tagit dig hela vägen hit bjuder jag på en spellista med den grymmaste swindien.

Standard
Filmtipsaren
Filmer, Sajten

Introducing… Filmtipsaren!

Filmtipsaren

Först vill jag rikta ett tack till alla som valt att bli premiummedlemmar. Det är alltid en osäkerhet om hur många som kan tänka sig att betala för funktionalitet men redan nu i början av februari har jag nått 50% av det årliga premiummedlemsskapmålet. Och det betyder att jag kan utveckla ny funktionalitet till dig som premiummedlem.

Först ut är en interaktiv filmtipsare för de tillfällen då du inte vet vad du skall kolla på Netflix, Viaplay, dvd eller bio. Genom att svara på sex enkla frågor får du tips på filmer och du kan sedan förfina ditt urval för att få ett mer relevant urval.

Som inloggad kan du dessutom markera vilka filmer du redan sett genom att trycka på korset på respektive filmomslag. Denna information sparas så att du inte tipsas om dessa filmer igen.

Du hittar filmtipsaren i huvudmenyn eller på länken här. Givetvis full funktionalitet i mobilen också. Under två veckor kommer funktionen att vara öppen för alla, sedan blir den en exklusiv premiumfunktion.

Standard
2
Sajten

Betatesta nya Kritiker.se

Utvecklingen av nya versionen av Kritiker.se startade i våras och är nu öppen för publik betatestning på http://beta.kritiker.se/. Jag är tacksam för alla synpunkter och buggrapporter.

Den största förändringen är att delar av funktionaliteten endast är tillgänglig med ett premiummedlemskap för 199:-/år. Sådan funktionalitet inkluderar:

  • Lägga till recensioner.
  • Kompletta årsbästalistor.
  • Avancerad filtrering och sortering.
  • Utbud hos streamingtjänsterna (Netflix, Viaplay, HBO).
  • Skapa egna Spotify-spellistor direkt från Kritiker.se.
  • RSS-flöden.
  • Slippa reklam.

Anledningen till detta är dels ökad administration för att hantera alla falska recensioner som läggs till samt den ökade användningen av AdBlockers.

Följande nyheter finns i Kritiker.se 4.0:

Filmer

  • IMDb- och Metacriticbetyg för filmer.
  • Ökad, sökbar metadata för filmer som originaltitel och manusförfattare.
  • Fler trailers för äldre filmer.

Skivor

  • Hipsterindex för skivor.
  • Möjlighet att skapa Spotify-spellistor direkt från en lista, exempelvis bäst just nu eller nya skivor. Det går dessutom att ta bort de skivor man ej vill ha med i spellistan innan den skapas.

Spel

  • Trailers och mer metadata för spel.
  • Möjlighet att söka/filtrera spel på genre.

Stödet för appar och prylar har tagits bort.

Hela sajten är omskriven från grunden vilket innebär att äldre webbläsare ej stöds. Mobilversionen innehåller nu också exakt samma funktionalitet som desktopversionen.

Standard
Skivor på Spotify
Sajten, Skivor, Spotify

Ingen nedgång av releaser på Spotify

I kölvattnet av lanseringen av Apple Music har det varit en del diskussioner om att Apple försöker få till exklusiva avtal med artister och förläggare. En genomgång visar dock att detta inte gått ut över Spotify. I alla fall inte än.

Jag har jämfört hur stor andel av de skivor som släpps i Sverige som också finns på Spotify för åren 2010-2015. För 2015 har jämförelsen gjorts till och med sista juli. Detta för att en del artister väljer att släppa sina skivor med en viss fördröjning på streamingtjänster.

Så här ser det ut:

Skivor på Spotify

Vi kan se att det är försumbar skillnad när det gäller de stora artisterna och förutom ett antal jazzmusiker är det bara Bob Dylan, Robert Plant, Taylor Swift, Prince och Lucinda Williams som inte släppt sin senaste skiva på Spotify.

Bland medelstora artister finns en liten nedgång men en tänkbar orsak kan vara att det finns artister som väntar med att släppa sina skivor på Spotify.

Om man tittar på samtliga skivor som släppts i Sverige sedan början av 2010 så finns 86,6% av dessa representerade på Spotify.

Återkommer om ett år med en ny uppdatering.

Standard
viaplay
Filmer, Sajten

Bästa filmerna på Netflix och Viaplay

Försöker mig på lite ny funktionalitet för att hjälpa dig att hitta guldkornen i streamingtjänsterna Viaplay och Netflix. Två nya sidor på Kritiker.se har sett nytt ljus, de bästa filmerna på Netflix och de bästa filmerna på Viaplay.

Du kan nu sortera filmerna i respektive tjänst utbud utifrån:

  • Medelbetyg från svenska kritiker.
  • Premiärdatum på bio.
  • Premiärdatum på Netflix/Viaplay.
  • Medelbetyg på IMDb.
  • Titel.

Det går också att filtrera på filmerna på:

  • Datum (årtal, senaste [x] åren etc.).
  • Betyg (1-5).
  • Genre.
  • Vilka som recenserat filmen.

Säg att du är sugen på att se ett relativt ny drama och har tillgång till Netflix och Viaplay. Filtrera på Senaste fem åren samt Drama och du får följande resultat:

netflix viaplay

 

Rätt smidigt om jag får säga det själv och även rätt kul att jämföra professionella betyg med svennebanan-betyg (=IMDb).

Implementationen bygger inte på officiella API:n så det är oklart hur länge denna funktionalitet kommer att fungera. Kritiker.se är inte förknippade med Viaplay eller Netflix på något sätt och jag får inte betalt för dessa nya tjänster.

Standard
Sajten

Bästa julölen 2014

Vad f-n, tänker du nu. Skall Kritiker.se ägna sig åt julöl? Popmusik och öl kan i och för sig konsumeras ihop men då oftast bra musik i kombination med intetsägande festivallager i plastmugg. Eller ingenjörsölnördar som avnjuter en Westvleteren XII men som aldrig kommit i närheten av Syro på 180 gramsvinyl. Låt oss ändra på det.

Det har inlägget kommer att avslöja årets bästa julöl utifrån recensionsbetyg från tolv olika recensenter. Du kommer också att få reda på vilket öl som är mest prisvärt, vilka öl som provarna är mest oense om samt medelbetyget på Pripps julöl. Bara en sån sak. Men först teori.

Det heter inte öl. Längre.

Ingen med någorlunda intresse för trender kan ha missat det explosionsartade intresset för hantverksöl (ja det heter så, säg aldrig bara ”öl” när du pratar med en ingenjör) i Sverige de senaste åren. Bryggerier startar varje vecka i nedlagda industrilokaler, finkrogarna adderar öl till sina avsmakningsdryckespaket, och inga kundmöten existerar längre inom it/media-branschen varannan fredag klockan 10. Så kan det gå när nervösa innerstadsbor varit i San Francisco och ätit pulled pork eller ceviche i en food truck och sköljt ner med en humlebombad IPA. Stackars maltwhiskyproducenter och vitrinskåpstillverkare.

Om Amaroneöl

För oss som är vinnördar är Amarone ett skällsord. Det handlar dels om att visa att man kommit längre i mognadsfasen än de med nyvunnet vinintresse, men också om att Amarone är ett väldigt lättillgängligt vin. Om man delar upp subkulturen vinnörd i tre delar där den första är svennebanan, mittenfasen Amarone och slutfasen konnässör så inser du att de som tillhör den sista fasen ser Amarone som ett skällsord, problemet är bara att lämna mittenfasen.


Denna uppdelning kan användas för i princip alla subkulturer. Själv använder jag ofta skällsorden Amaronefilm (för exempelvis Interstellar), Amaroneresa (långweekend till Kreuzberg) och Amaroneskiva (skivor med Arcade Fire, The National, Lykke Li etc.) men prova själv att applicera för de intressen du har. Amaroneöl är, du gissade det, IPA, och imperial stout. Öl som är populär, lättillgänglig och en oftast endimensionell smakupplevelse.

Oseriös betygsättning

Sammanställningen nedan bygger på recensioner från tolv olika recensenter från tidningar, bloggar och tidskrifter. Det framgår inte, men jag utgår från att ölen har provats öppet. Detta är ett stort problem då förväntningar ofta återspeglas i betyget. Vet du att du provar en Evil Twin eller något ovanligt som isländsk öl är det stor sannolikhet att betyget oförtjänt blir ett pinnhål högre. Och vet du att du dricker en Amaroneöl och bara varit ingenjör i några år så blir det en femma by default. Lite som att betygsätta First Aid Kit, jazz eller Göteborgssymfonikernas konserter. Därför provar jag alltid blint, och det bör professionella skribenter göra också. Punkt.

Årets bästa julöl

Jag har gått igenom betyg från tolv olika provningar:

Som gräns för att komma med i sammanställningen har jag satt minst fem recensioner. Betygskalan är som vanligt från ett till fem.

# Namn Betyg
1 Hibernation Ale 4,50
2 Oppigårds Winter Ale 4,47
3 Mohawk Whiteout 4,27
4 St Peter’s Winter Ale 4,27
5 Anderson Valley Winter Solstice Seasonal Ale 4,19
6 Lagunitas Sucks Holiday Ale Brown Shugga Substitute 4,18
7 Sigtuna Midvinterblot 4,14
8 Mikkeller Til/fra/via 4,10
9 Anchor Christmas Ale 3,98
10 Jämtlands julöl 3,98
11 Dugges Christmas Idjit! 3,98
12 S:t Eriks & Mathias Dahlgren Winter DIPA 3,97
13 Mohawk Blizzard 3,93
14 S:t Eriks Orange Imperial Porter 3,93
15 Electric Nurse Underbar jul vinterporter 3,90
16 Thornbridge Smoked Winter Porter 3,87
17 Sigtuna Winter IPA 3,82
18 Fuller’s Old Winter Ale 3,81
19 Christmas Eve at a New York City Hotel Room 3,79
20 Jólabjór Smoked Bock 3,76
21 N’Ice Chouffe 3,73
22 Bellerose de Noël 3,73
23 Liefmans Glühkriek 3,65
24 Nils Oscar kalasjulöl 3,62
25 Thornbridge Winter Imperial Stout 3,59
26 Mysingen Midvinterbrygd 3,58
27 K9 Winter Ale 3,57
28 Boucanier Christmas Ale 3,47
29 S:t Eriks Winter Session IPA 3,45
30 Midtfyns Jule Stout 3,43
31 Sigtuna Christmas Lager 3,43
32 Samuel Adams Winter Lager 3,42
33 O’Hara’s Christmas Velvet 3,41
34 Slottskällans Winter eko 3,41
35 Wisby julbrygd 3,41
36 Shepherd Neame Christmas Ale 3,37
37 Santa Paws 3,36
38 Jacobsen Golden Naked Christmas Ale 3,36
39 Sleepy Bulldog Winter Ale 3,31
40 Nisse 3,25
41 Mohawk Snowmelter 3,12
42 S:t Eriks julale 3,05
43 Pistonhead Christmas Carol 3,01
44 Mikkeller Drinkin the Snow 3,00
45 Mikkeller Santa’s Little Helper 2,89
46 Designbrew Juleko 2,88
47 Störtebeker Weihnachts-Bier 2,85
48 Mariestad julöl 2,75
49 Grebbestad julöl 2,68
50 Hale to Winter 2,56
51 Falcon julöl 2,55
52 Eriksberg julöl 2,35
53 Eriksberg julbordslager 2,10
54 Three Hearts julöl 2,04
55 Spendrups julbrygd 1,91
56 Sofiero julöl 1,76
57 Pripps blå julöl 1,58

Som nummer ett hittar vi alltså Hibernation Ale från Great Divide Brewing Co, 29:90:- för en flaska på 35,5 cl. Ett bryggeri som bildades 1994 i Denver, Colorado och världens 23:e bästa bryggeri enligt ölnördsajten Ratebeer. Alkoholstark, överjäst, amerikansk. Blir inte mycket mer Amarone än så. Precis i hälarna hittar vi Dalarnas stolthet Oppigårds Winter Ale, ett öl som legat i topp år efter år i sådana här provningar.

Hibernation-Ale-Featured

I botten prenumererar som väntat storbryggerierna (big no no i ölkretsar) på platserna och tar de sju sämsta placeringarna, eller åtta om man inte räknar Brutal Brewing som ett oberoende bryggeri. Allt annat skulle vara förvånande då man kör med öppen provning. Som övning till läsaren lämnas att blindprova nummer 1, 17, 26, 36 och 39 för att se om rankingen blir liknande. Testa gärna också att prova Falcons julöl blint mot Sigtunas eller Samuel Adams vinterlagers.

Varians

Öl som alla tycker om är knappast särskilt karaktärsfulla. De har sällan något motstånd, skaver inte och saknar bismaker. Jag brukar kalla dem för elcykelöl efter min ingenjörsgranne som inte gillar beska öl och som cyklar elcykel till jobbet.

Om vi tittar på de tjugo öl som fått högst betyg så ser variansen mellan betygen ut så här för dem:

Varians julöl

Jag skulle tro att Anderson Valley Winter Solstice Seasonal Ale, S:t Eriks Orange Imperial Porter samt Sigtuna Winter IPA är något roligare köp än exempelvis Lagunitas ale enligt formulär 1A.

Om vi tittar på samtliga betygsatta öl så går meningarna mest isär om Mikkellers Santa’s little helper medan recensenterna är mest ense om Grebbestads julöl och Evil Twins Christmas Eve at a NYC hotel room.

Prisvärde

Nu har vi tittat på kvalitet samt ölen som potentiellt tar ut svängarna lite. Återstår att se vilka öl som är mest prisvärda att köpa. Jag har räknat ut detta genom att först ranka ölen enligt betyg och sedan enligt pris/cl. Skillnaden i ranking avgör sedan prisvärdet.

Det här är de tio mest och de fem minst prisvärda julölen 2014:

# Namn Kr/33 cl
1 Oppigårds Winter Ale 18,50
2 St Peter’s Winter Ale 18,50
3 Jämtlands julöl 18,00
4 Fuller’s Old Winter Ale 16,00
5 Electric Nurse Underbar jul vinterporter 18,50
6 Anderson Valley Winter Solstice Seasonal Ale 23,00
7 Sigtuna Midvinterblot 23,50
8 S:t Eriks Winter Session IPA 18,00
9 Samuel Adams Winter Lager 17,00
10 Lagunitas Sucks Holiday Ale Brown Shugga Substitute 25,00
[…] […] […]
53 S:t Eriks Orange Imperial Porter 33,00
54 Designbrew Juleko 23,50
55 Jacobsen Golden Naked Christmas Ale 26,50
56 Mohawk Snowmelter 33,00
57 Mikkeller Santa’s Little Helper 30,00

De öl som har ett pris som precis motsvarar kvalitén är Mikkeller Til/fra/via samt, (konstpaus), Pripps blå julöl. Av industribryggeriernas julöl är annars Mariestads det mest prisvärda.

Köpråd

Så vad skall du då köpa? Det beror lite på i vilket sammanhang ölen skall drickas.

Med hopp om en riktigt god jul.

/Marcus, ingenjör, d3marcus på Untappd.

(Parmiddagskortet av Don LaVange, CC BY-SA 2.0)

Standard
Kvitto
Sajten, Skivor

Idiotiskt kameraförbud på Way Out West

Det här inlägget skulle kunna vara en hyllning till musikfesten Way Out West och de grymma artisterna som spelar där. Det skulle kunna vara obetald reklam och goodwill för en festival som vill se sig som progressiv och framåtskridande. Men det är det inte. På grund av dess stockkonservativa kameraförbud.

Kl 14.18 i går löste jag in mitt fredagspass till Way Out West á 840:-. Som ett par tidigare år hade jag med mig min kamera för att ta privata bilder att publicera på sociala medier och eventuellt på Flickr under Creative Commons-licens.

Kl 14.25 blev jag stoppad i den glesa inpasseringskontrollen med hänvisning till att min kamera hade ett objektiv med större brännvidd än 55 mm. Jag blev hänvisad till effektförvaringen utanför området.

Kl 14.27 hade mitt biljettpris stigit till 890:- och på en direkt fråga till effektförvaringen om vilken försäkring som täckte min kamera och mitt objektiv á 14 000:- fick jag svaret ”ditt kvitto är din försäkring”. Ett kvitto med texten ”1 st jacka”.

Kvitto

Förklaringen jag fick till kameraförbudet var att ”det var för artisternas skull”. Men detta kan inte komma som en överraskning för festivalledningen – det går att ställa krav på sina leverantörer. Man har uppenbarligen varit framgångsrik med kravställande när det gäller matleverantörer då alla serverar vegetarisk mat.

Jag kan garantera att det finns ett stort antal hungriga, intressanta och mindre etablerade artister som skulle göra vad som helst för att synas på Way Out West och exponeras så mycket det bara går för, och av, sina fans. Men dessa blir svåra att boka eftersom lineupen innehåller dinosauriedinosauriebokningar som Motörhead, indierockdinosauriebokningar som The National (för tredje gången, gääääsp) och Sommarkryssetbokningar som Oskar Linnros.

Man kan ju också tycka att en av Sveriges största musikfestivaler är fel scen att uppträda på om man inte vill hamna på bild eller synas. Då kanske man bör spela på Potatisfestivalen i Alingsås, eller inte alls.

Förbudet är också inkonsekvent ur ett rent fototekniskt perspektiv, även om jag förstår att man vill göra det lätt för sig. En fullformatskamera med 55 mm brännvidd blir rejält diskriminerad jämfört med en förstagångsförälderskamera med APS-C-sensor. Likaså kan en mobil som Nokia Lumia 1020 med en brännvidd på 26 mm men med 43 megapixelssensor ta rejält mycket mer detaljerade bilder än säg en ny fullformatskamera som Sony A7s (inga andra jämförelser i övrigt).

Informationen om denna regel har också varit under all kritik. Jag har följt Way Out West i samtliga sociala medier sedan starten och aldrig någonsin hört talas om detta förbud. Visst, det finns en text om det gömd bland övrig information på hemsidan men de är knappast på det sättet som information sprids mest effektivt till dagens festivalbesökare.

Så några tips till festivalledningen inför 2015.

  • Boka inte band som ställer krav på specifik kamerautrustning. Om Roskilde, med tre gånger så många artister, klarar av det så skall ni nog också fixa det. Hellre mindre etablerade band utan fotoförbudskrav än dinosaurier med.
  • Om ni ändå skall ha kvar de här reglerna, informera om dem ordentligt. Vi vet redan nu att The National kommer att spela nästa år så ta ett av de peppinläggen och ägna det istället åt relevant information som att endast kompakt- och förstagångsförälderskameror är tillåtna på Sveriges mest progressiva musikfestival.

Avslutningsvis några foton från Way Out West 2012. Jag vill varna känsliga läsare att dessa kort sannolikt kommer att förstöra, eller redan har förstört, dessa artisters karriärer.

Blur

Blur, facit: Ingen ny skiva enligt Damon Albarn. Kan bero på att låttexterna inte blev färdigskrivna i Hongkong 2012, då musiken spelades in. Eller på att fans tog foton på bandet under Way Out West 2012.

First Aid KitFirst Aid Kit, facit: Tredje skivan totalsågad av tv-kritikern Kjell Häglund, som också ifrågasatte hela det svenska musikkritikeretablissemanget. Kan bero på att tredje skivan är melodimässigt svagare än de två första. Eller på att fans tog foton på bandet under Way Out West 2012.

Afghan WhigsAfghan Whigs, facit: Nya skivan Do to the beast fick hyfsade recensioner men har hittills inte sålt lika bra som föregångaren 1965 från 1998. Kan bero på att musikkonsumtionsmönstret förändrats de senaste 16 åren. Eller på att fans tog foton på bandet under Way Out West 2012.

Vakna Way Out West, det är 2014 nu.

Standard
Filmer, Sajten

Nöjesredaktionerna som betygsätter filmer som alla andra

Förra veckan publicerade jag en artikel om hur kritiker på de svenska nöjesredaktionerna betygsätter skivor. Nedan finns samma information, fast för filmer. Och ja, Plaza Kvinna sätter inte samma betyg på chick flicks som Dagens Nyheter.

Det härliga med att skriva blogginlägg som glad amatör är att man aldrig vet hur många som läser dem. Nu följs den här bloggen av en hel del branschfolk och nöjesjournalister vilket resulterar i några rewrites varje år, och i bland till och med inslag i Aktuellt. Oftast kan man komma undan med vad som helst, men en lyckosam retweet från exempelvis @jangradvall eller @ametistametist kan leda till att man får ett gäng doktorander i numerisk analys som läsare. Då är det inte tyckande som är avgörande.

Förra inlägget fick doktorandkritik för att det inte gick att jämföra medelbetyg av en journalist med nöjesredaktioner av olika storlek. Jag kan hålla med om att det inte håller i en publicerad artikel. Så till alla doktorander där ute:

[Start på meddelande] Dessa inlägg är mest till för att underhålla [Slut på meddelande].

Återgå till Fouriertransformerna.

Så här ser korrelationen mellan en nöjesredaktions betyg på filmer och medelbetyget ut. 1,0 är ekakt korrelation, 0,0 är helt olika. Klicka för större diagram.

Filmbetyg

Som total population har de 1 000 senaste filmerna som gått upp på svenska biografer valts.

Metros korta recensioner är det som är mest generiska, medan Aftonbladet och Kommunalarbetaren har en större benägenhet att sticka ut när det gäller betygsättningen.

Jag har också tagit med Plaza Kvinna då jag misstänker att deras överbetyg på romantiska komedier med Hugh Grant och Martin Stenmarck skiljer sig från mängden. Det gör de.

Har även med Toppraffel som kanske inte har den journalistiska kvalitet som många andra redaktioner har. Men som en enfant terrible vid sidan av kritikerankdammen är det ibland uppfriskande läsning. Och betygsättning.

Vilka filmer är det då som kritikerna är helt ense om? Långa barnsagor om håriga tår? Nej. Fast & Furious? Nej. Mellanmjölksfilmer? Ja.

Filmer

Så här spännande ser betygen för Hallam Foe (nån som kommer ihåg den?) ut:

Hallam Foe

Vattendelaren nummer ett är The Fountain av Amaronefilmernas chefsamarone Darren Aronofsky.

Mytologi, vidskepelse, andra Mosebok, buddhism, taoism, new age, science fiction, fantasy och romantik, you name it, samlas kring ett gemensamt tema om livets och dödens hemlighet, blandas i en sinnesrubbat rörig tidsstruktur och bildar ett lika pretentiöst som oavsiktligt löjligt, pseudoexistentiellt dravel, som i sin tur uppställer ett stort mysterium: hur kan ett sånt oljetankerlass visuell extravagans alstra en sån obarmhärtig leda hos åskådaren? /Sydsvenskan

The Fountain är lika mycket konst som film, men hänfaller aldrig åt lättglömda pretentioner. Tvärtom. Långt efter att ljusets släckts tänker man fortfarande på filmens storslagna poetik. Aronofsky har just nått en position på de stora regissörernas svårnavigerade stjärnkarta. /Moviezine

The fountain

Så kan det gå.

Standard
Filmer, Sajten, Skivor, Spel

Årsbokslut 2013

Det känns skönt att vara sist på den här bollen. Mainstreammedia publicerade sina årsbästalistor för en månad sedan så du är nog redan trött på den här skiten. Om inte så får du min guide till populärkulturåret 2013.  

Filmåret 2013

Årets Amaronefilm
Utan tvekan Beasts of the southern wild, i konkurrens med Cloud Atlas.

Årets klyschigaste affisch
Turinhästen. Kan det bli mer art house-filmfestival?

Årets sexscen
Adèle Exarchopoulos och Léa Seydoux i Blå är den varmaste färgen.

Årets bästa filmer
2012 var inte mindre än fyra av filmerna på topp 10 svenska, 2013 endast en. Men så var det också årets bästa film, Återträffen av debutanten Anna Odell. Hyllad unisont av alla större tidningar och inte ett betyg lägre än fyra. Det var dock jämnt hela vägen in till kaklet. Oscarsfavoriten 12 years a slave var endast distanserad med några hundradelar.

1. Återträffen

2. 12 years a slave

3. Blå är den vackraste färgen

4. Stories we tell
5. Jakten
6. Philomena
7. Gravity
8. The pervert’s guide to ideology
9. Beasts of the southern wild
10. Paradis: Kärlek

Årets fråga
Hur kunde den triviala göteborgsporren i Känn ingen sorg imponera så på Guldbaggejuryn?

Årets mest överskattade
Django unchained.

Årets mest produktiva
Ulrich Seidl. Tre filmer på ett år, ingen under 3,8 i snitt. Dessutom originalmanus.

Årets film om Steve Jobs
Det regnar köttbullar 2.

Årets vattendelare
Springbreakers.

”Den kvarvarande känslan av filmen är trots allt tits and ass, tits and ass, tits and ass, vapen, knark, och lite mer tits and ass.” /Onyanserat

”Det händer oerhört sällan, men ibland måste man stressa ifrån en biosalong för att slippa prata med någon – för man vet att man inte skulle kunna dölja föraktet för någon som inte fattat.” /Aftonbladet

Årets karriärdipp
Oliver Hirschbiegel som efter hyllade Undergången bytte genre och gjorde en totalsågad skvallertidningsfilm om Diana. The Telegraph gav den omdömet ”a special class of awful”.

Årets trailer
Ja, det har väl aldrig varit lättare.

Årets sämsta filmer…
…blev Grown ups 2, Scary MoVie och Battle of the year. Nej, jag länkar inte till dem.

Musikåret 2013

Årets snyggaste albumomslag

Årets lämmeltåg
Hyllningarna till Daft Punks Random access memories. Men Helsingborgs Dagblad vågade sammanfatta på ett annat sätt.

”Random access memories” är elegant och självsäker. Här finns inte en dålig sekund, inte en funkig slinga som inte sitter som en smäck. Och här finns inget som provocerar.

Årets Sverigevän (not)
Du vet de där Sverigevännerna. Gärna från nåt skäggigt altcountryband. Nudiejeans. Avhoppade singer/songwriters som produceras av Jari Haapalainen. Så här sjunger den av svenska kritiker hyllade Jason Isbell, sjua på årsbästalistan, om vår huvudstad:

And the night, so long, I used to pray for the daylight to come
Folks back home surely have called off the search and gone back to their own
Ships in the harbor and birds on the bluff
Don’t move an inch when their anchor goes up
And the difference with me is I’ve fallen in love
Stockholm let me go home
Let me go
Let me go home

Årets svenska pop
Nord & Syd gjorde en välförtjänt hyllad debutskiva men hamnade helt utanför mediesveriges radar. Och inte en grammisnominering heller.

Årets pensionärer
Ja, det vill säga de som får medieutrymme men vägrar släppa på Spotify.

1. Goran Kajfes Subtropic Arkestra: The Reason Why Vol. 1
2. My Bloody Valentine: M B V
3. Jonas Kullhammar Quartet: Låt det vara
4. Nina Ramsby & Ludvig Berghe Trio: Varsågoda och tack
5. Jan Lundgren: Man in the fog

Årets blogginlägg

Det om att The Knife skulle fått högsta betyg om de gjorde en skiva om tacopajer. 785 gillningar på Facebook och arga The Knife-fans i kommentarfältet. Men inlägget gav också upphov till ett par krönikor i mainstreammedia.

Årets stuff-white-people-liked
Arcade Fires Reflektor. Bara plats 80 på årsbästalistan.

Årets sämsta skivor
Stiftelsen: Dopet (1,6 i medelbetyg)

Inom missbrukarvården pratar man ibland om rock bottom: att det är först när du sjunkit så djupt att du får fast mark under fötterna som du kan börja klättra uppåt igen. Och kanske är det Stiftelsens gåva till Musiksverige. /SvD

Backstreet Boys: In a world like this (1,8)

När pojkmännen i ”Feels like home” deklarerar att de minsann sett världen, ”Rock out in Bangkok, where the party don’t stop”, känns de mer som ett gäng pappor som drar ”galna” berättelser för en ungdom som inte lyssnar. /TT Spektra

Eric Saade: Forgive me (1,8)

Och så har vi texterna, de är bortom infantila: ”You rock my world, cover girl. A girl so tight in her love sci-fi – gotta be science fiction”. Jo, han sjunger faktiskt så. /Arbetarbladet

Årets bästa skivor
1. Daft Punk: Random access memories

2. Matthew E White: Big inner

3. Nord & Syd: Som en människa

4. Bill Callahan: Dream river
5. In Solitude: Sister
6. Enforcer: Death by fire
7. Jason Isbell: Southeastern
8. Nils Landgren Funk Unit: Teamwork
9. Håkan Hellström: Det kommer aldrig va över för mig
10. Cult Of Luna: Vertikal

Årets bästa låt
Tegan & Sara: I was a fool

Spelåret

Årets här-för-att-stanna
Episodspel. På alla plattformar.

Årets går-det-att-göra-spel-om-detta
Papers, please. Ett spel om att kontrollera pass.

Årets gäspningar
Call of Duty: Ghosts och Battlefield 4. Väck mig när det är över.

Årets sämsta lansering
SimCity.

Årets mest giriga
Disney Infinity i konkurrens med Forza 5 och Angry Birds Go!.

Årets mest tråkiga recensionstimmar…
…hade sannolikt Aftonbladets Jonas Högberg när han recenserade Gran Turismo 6:

Karriärlägets inledande timmar är så mördande tråkiga att jag lika gärna hade kunnat nöjesläsa Ikea-manualerK

Årets bästa spel

1. Grand Theft Auto V

2. Bioshock: Infinite

3. Super Mario 3D World

4. The last of us
5. Rayman legends
6. The Swapper
7. The legend of Zelda: A link between worlds
8. Starcraft II: Heart of the swarm
9. Ni No Kuni: Wrath of the white witch
10. Brothers: A tale of two sons

Årets sämsta spel
1. Aliens: Colonial marines (1,9 i medelbetyg)

Misslyckat på en nivå som bara kan utmanas av Duke Nukem: Forever /Min hembio

2. Star Trek (2,0)

Ett stort skämt som får spelen i rea-backen att skämmas. /Fragzone

3. Mario & Sonic at the Sochi 2014 Olympic winter games (2,2)

Lyckas med bedriften att vara ett partyspel som är svårt att sätta sig in i. Dessutom behöver man ha en mindre djungel till olika handkontroller för att få ut det mesta. /Level 7

Sajtstatistik

Mest sökta filmer
1. Stories we tell
2. Jakten
3. Paradis: Kärlek
4. Känn ingen sorg
5. Beasts of the southern wild

Mest sökta skivor
1. Håkan Hellström: Det kommer aldrig va över för mig
2. Daft Punk: Random access memories
3. Lars Winnerbäck: Hosianna
4. Ghost: Infestissumam
5. Matthew E. White: Big inner

Mest sökta spel
1. Grand Theft Auto V
2. The last of us
3. Bioshock: Infinite
4. Mass Effect 3
5. Ni No Kuni: Wrath of the white witch

Besök per populärkulturtyp
1. Filmer: 61%
2. Skivor: 33%
3. Spel: 4%
4. Appar: 2%

Trafikökning:
+53% unika besökare

Mest besökta sida:
Årets bästa filmer

Standard
Sajten, Spotify

Något nytt är på gång

Det har varit lite tyst från mig under ett tag, både här på bloggen och i andra kanaler. Anledningen är att jag filar på en ny webbtjänst. En discoverytjänst för Spotify.

Jag är nog inte den enda som tycker att det finns begränsningar i Spotifys radio- och discoveryfunktioner. Min största aversion är att jag får tips om skivor som jag redan lyssnat på, ja ibland även tips om låtar som jag stjärnmarkerat.

Andra konstigheter är att jag får tips om artister som jag återkommande trycker tumme ned för, att många av tipsen rör gammal musik och att de allra flesta tipsen rör större, ”alternativa” artister. Jag är också fortfarande förvånad över att Spotify fortfarande inte har några genrebeteckningar på artisterna.

Mina utgångspunkter är därför att erbjuda en discoverytjänst som:

  • Fokuserar på ny musik.
  • Inte tar hänsyn till hur etablerad en artist är.
  • Ger dig möjlighet att helt välja bort specifika artister.
  • Tipsar dig utifrån de musikgenrer du gillar.
  • Ger dig tips utifrån både redaktionella och sociala tips.

Som följare av bloggen eller Kritiker.se:s Facebook- och Twitterkonton kommer du att få möjlighet att testa tjänsten före alla andra.

Discovery

Standard