Tag Archives: betyg

Filmer, Sajten

Nöjesredaktionerna som betygsätter filmer som alla andra

Förra veckan publicerade jag en artikel om hur kritiker på de svenska nöjesredaktionerna betygsätter skivor. Nedan finns samma information, fast för filmer. Och ja, Plaza Kvinna sätter inte samma betyg på chick flicks som Dagens Nyheter.

Det härliga med att skriva blogginlägg som glad amatör är att man aldrig vet hur många som läser dem. Nu följs den här bloggen av en hel del branschfolk och nöjesjournalister vilket resulterar i några rewrites varje år, och i bland till och med inslag i Aktuellt. Oftast kan man komma undan med vad som helst, men en lyckosam retweet från exempelvis @jangradvall eller @ametistametist kan leda till att man får ett gäng doktorander i numerisk analys som läsare. Då är det inte tyckande som är avgörande.

Förra inlägget fick doktorandkritik för att det inte gick att jämföra medelbetyg av en journalist med nöjesredaktioner av olika storlek. Jag kan hålla med om att det inte håller i en publicerad artikel. Så till alla doktorander där ute:

[Start på meddelande] Dessa inlägg är mest till för att underhålla [Slut på meddelande].

Återgå till Fouriertransformerna.

Så här ser korrelationen mellan en nöjesredaktions betyg på filmer och medelbetyget ut. 1,0 är ekakt korrelation, 0,0 är helt olika. Klicka för större diagram.

Filmbetyg

Som total population har de 1 000 senaste filmerna som gått upp på svenska biografer valts.

Metros korta recensioner är det som är mest generiska, medan Aftonbladet och Kommunalarbetaren har en större benägenhet att sticka ut när det gäller betygsättningen.

Jag har också tagit med Plaza Kvinna då jag misstänker att deras överbetyg på romantiska komedier med Hugh Grant och Martin Stenmarck skiljer sig från mängden. Det gör de.

Har även med Toppraffel som kanske inte har den journalistiska kvalitet som många andra redaktioner har. Men som en enfant terrible vid sidan av kritikerankdammen är det ibland uppfriskande läsning. Och betygsättning.

Vilka filmer är det då som kritikerna är helt ense om? Långa barnsagor om håriga tår? Nej. Fast & Furious? Nej. Mellanmjölksfilmer? Ja.

Filmer

Så här spännande ser betygen för Hallam Foe (nån som kommer ihåg den?) ut:

Hallam Foe

Vattendelaren nummer ett är The Fountain av Amaronefilmernas chefsamarone Darren Aronofsky.

Mytologi, vidskepelse, andra Mosebok, buddhism, taoism, new age, science fiction, fantasy och romantik, you name it, samlas kring ett gemensamt tema om livets och dödens hemlighet, blandas i en sinnesrubbat rörig tidsstruktur och bildar ett lika pretentiöst som oavsiktligt löjligt, pseudoexistentiellt dravel, som i sin tur uppställer ett stort mysterium: hur kan ett sånt oljetankerlass visuell extravagans alstra en sån obarmhärtig leda hos åskådaren? /Sydsvenskan

The Fountain är lika mycket konst som film, men hänfaller aldrig åt lättglömda pretentioner. Tvärtom. Långt efter att ljusets släckts tänker man fortfarande på filmens storslagna poetik. Aronofsky har just nått en position på de stora regissörernas svårnavigerade stjärnkarta. /Moviezine

The fountain

Så kan det gå.

Standard
Filmer, Skivor

Är kvinnliga artister diskriminerade av svenska kritiker?

I veckan uppmärksammade @tobiasnorstrom att First Aid Kits senaste skiva var den första skivan av kvinnliga artister sedan M.I.A:s Kala (2007) att få högsta betyg av Aftonbladet. Det lät orimligt. Är kvinnliga artister diskriminerade av svenska kritiker?

Med denna utgångspunkt började jag undersöka hur betygsättningen såg ut för kvinnliga artister och regissörer. Jag var övertygad om att en viss diskriminering fanns, men slutsatsen skulle bli en helt annan.

Betyg för kvinnliga musikartister

Jag har gått igenom de högsta betygen som de största svenska tidningarna satt i sina albumrecensioner. Så här ser fördelningen ut när det gäller manliga och kvinnliga artister samt band som består av båda könen.

Skivrec-per-kön

Dagens Nyheters recensenter är mest generösa med att ge högsta poäng till kvinnliga artister, närmare 25%. I botten hittar vi Metro och Sydsvenskan som endast ger var tionde fullpottare till en kvinna.

Betyder detta då att kvinnor får lägre betyg än män? Ja, fast ytterst marginellt. Tittar vi på utbudet av skivor av manliga respektive kvinnliga artister ser det ut så här:

Skivrec-per-kön-utbud

23% av skivorna som släpps i Sverige görs av kvinnor och 18% av de högsta betygen går till dem. För att få en helt jämlik fördelning skulle andelen högstabetyg till män gå ner med 5% och istället läggas på kvinnliga artister.

Betyg för filmregissörer

För filmregissörer ser fördelningen ut så här:

Filmrec-per-kön

Här hamnar Metro i topp med 24% högstabetyg till kvinnor medan Sydsvenskan återigen ligger i botten med ynka 7%.

Totalt följer fördelningen av betyg per kön nästan exakt könsfördelningen av regissörer för de filmer som går upp på svenska biografer:

Filmrec-per-kön-utbud

Så vad kan man dra för slutsatser av det här? Diskrimineringen är liten när det gäller skivrecensioner samt obefintlig när det gäller regissörer. Däremot är det häpnadsväckande hur stor den manliga dominansen är i dessa branscher.

Enligt SCB är yrkena med mest ojämn könsfördelning barnmorskor (99,7% kvinnor), tandsköterskor (99,6% kvinnor) och golvläggare (99,4% män). Jämnast fördelning är det mellan läkare, arkitekter och marknadsförare (49-51% kvinnor/män). Musikbranschen hamnar i paritet med it-branschen och vaktmästare medan filmregissörer har samma könsfördelning som busschaufförer och civilingenjörer i maskinteknik.

Standard
Sajten

Hur skall betygsystemet se ut?

Då och då får jag kritik för att medelbetyget är felaktigt. Exempelvis kan en skiva få enbart tvåor i betyg men medelbetyget är ändå inte 2,0. Skall det vara så?

Ja, kanske.

Beräkningen av medelbetygen utgår från följande principer:

  1. Alla recensenter har en betygskala med ett högsta och ett lägsta värde. Exempelvis så har Svenska Dagbladet 1-6, Dagens Nyheter 0-5, IGN 1-10, Arbetarbladet 1-5 och så vidare.
  2. Alla betyg räknas om till ett procentuellt värde. Om Svenska Dagbladet ger en skiva en etta i betyg får den alltså 0% och om DN ger en film en femma får den 100%.
  3. Ett procentuellt medelvärde beräknas.
  4. Det procentuella medelvärdet räknas om till ett värde mellan 1-5, som är Kritiker.se:s skala.

Frågan är alltså hur vår skala skall vara, 1-5 eller 0-5. Om bara skivor med skalan 0-5 recenserar en skiva kan medelbetyget uppfattas som felaktigt, men det samma gäller om jag går över till en 0-5 skala och endast tidningar med 1-5-skalor recenserar. I dag är 1-5-skalan vanligast hos recensenter men å andra sidan använder alla de stora tidningarna 0-5 (SvD, DN, GP, Expressen, Aftonbladet).

Vad tycker du?

Standard
Sajten

Skall topplistorna domineras av folkmusik på bekostnad av bredare genrer?

Vår Facebooksida har inte med än 750 fans och de inlägg jag postar där brukar få ungefär en handfull reaktioner. Att besökare postar frågor, funderingar och spam hör till ovanligheterna. Tills för två veckor sedan. Då kom plötsligt ett tjugotal inlägg på temat att folkmusik borde visas i topplistorna. På något sätt verkar inläggen vara relaterade till bandet Nordics nya skiva, som fått mycket bra kritik.

Reaktionerna var stundtals hätska som

  • ”Kritik av kritiker.se är befogad. På grund av deras okunnighet om folkmusik är hela den genren portförbjuden på bäst-listorna! Bedrövligt!” samt ”Alla recensioner på ett ställe är lögn! Kritiker.se motarbetar folkmusik genom att inte visa några recensioner alls om folkmusik. Detta tyder på att de inte har någon kompetens alls i området, och att det är därför.”  (båda från Gunnar Rosén)
  • ”Att ni inte inkluderar ’alla’ genrer sänker er trovärdighet som en sten. Usch.” (Per Ekedahl)
  • ”Hej jag tycker ni är dumma o fåniga som inte anser folkmusik o jazz va populärmusik. Som att det skulle va så stor skillnad mot country, dansband, visor. Riktigt uselt och jag hoppas att universum straffar er med nån riktigt besvärlig könssjukdom.” (Brita Björs)

Jag tänkte här gå igenom hur det fungerar med filtrering på musikgenrer samt motiven bakom det hela.

Varför musikgenrer?

De första åren av Kritiker.se fanns ingen genrebeteckning alls för de skivor som presenterade, utan detta introducerades i och med version två 2009. Problemet med att inte ha musikgenrer var att man som besökare fick tips om skivor som man inte var det minsta intresserad av, exempelvis hårdrock om man gillar dansband. Filtrering på musikgenrer var därför en välkommen förbättring baserat på den feedback jag fått.

Hur funkar det?

Om du besöker Kritiker.se och inte loggar in på sajten kommer skivorna du ser vara filtrerade på ett antal standardgenrer. Dessa är:

  • Pop
  • Rock
  • Electronica/dans/techno
  • Hip hop
  • Soul/R&B
  • Country
  • Punk
  • Singer/songwriter
  • Blues
  • Reggae
  • Funk
  • Dansband
  • Visor
  • Hårdrock/metal

Om du skapar ett konto på Kritiker.se så kan du själv välja vilka genrer du vill filtrera på. Är du intresserad av exempelvis folkmusik så kommer dessa skivor att visas på topplistorna.

Det är en missuppfattning att jazz, världs- och folkmusikskivor inte visas alls om man inte är inloggad. Gör du en sökning kommer dessa skivor upp och alla sidor är med i vår sitemap som indexeras av Google. Vidare kan du under Bläddra välja att visa skivor med genren folkmusik.

Varför visas inte jazz-, världs- och folkmusikskivor i topplistorna?

Det finns två skäl till att just dessa genrer exkluderas i topplistorna:

  1. Min uppfattning, kalla den obildad om du vill, är att jazz, världsmusik och folkmusik relativt andra genrer inte är lika breda och heller inte bevakas i samma grad av Sveriges största tidningar, tidskrifter och webbsajter. Undantag finns givetvis för de största banden inom respektive genre, som exempelvis EST och nämnda Nordic. Ser man på representationen hos Spotify, som vi vill ha en tajt integration mot, så ligger också ovan nämnda genrer lågt i förhållande till andra genrer. För att fatta mig kort: det är mycket större chans att en generisk besökare är intresserad av pop/rock än jazz och jag vill att besökaren skall få så relevant information som möjligt.
  2. Recensionsbetygen av skivor tillhörande dessa genrer ligger klart högre än övriga. Detta innebär att årsbästalistor helt skulle domineras av jazz, världs- och folkmusik på bekostnad av breda genrer som pop och rock. Det känns heller inte helt rättvist då konkurrensen inom pop/rock är mycket större än inom exempelvis folkmusik, baserat på antalet recensioner som publiceras per år.

Tänk själv om du jobbat stenhårt med din folkmusikskiva och fått riktigt fina betyg, bara för att få se dig slagen av tio för dig helt okända sung poetry-skivor som bara fått femmor av tre olika webbfanzines.

Jag är medveten om att det finns andra genrer, som exempelvis funk, visor, reggae och dansband, som också är nischade. Dessa har dock inte problemet med överbetyg.

Genren singer/songwriter är den genre som har fjärde högst medelbetyg. Jag har valt att ta med denna i topplistorna dels för att det släpps relativt många skivor i denna genre, och dels på grund av att gränsen kan vara hårfin mellan singer/songwriter och pop eller americana/country.

För vem är Kritiker.se till?

Kritiker.se har som mål att presentera relevant information till sina besökare. Målet är i första hand inte att ge artister gratisreklam. Vill du annonsera på kritiker.se är kan du läsa mer om det här.

Av den feedback jag får på detta projekt är 95% av alla besökares feedback positiv och 95% av alla artisters feedback negativ.

Uppdatering 2012-05-14:

Jag kommer att testa att lägga till folkmusik för ej inloggade besökare och utvärdera detta om en månad.

Standard