Spelbranschen är sedan några år tillbaka den största underhållningsbranschen. I England är den nästan dubbelt så stor som musikbranschen och något större än filmbranschen och det är rimligt att anta att fördelningen är liknande även i Sverige. Ändå är bevakningen av nya spelsläpp inte i närheten av hur bevakningen är av nya skiv- och filmsläpp. Både kvantitativt och kvalitativt. Varför är det så?

När Skyfall hade premiär på svenska biografer recenserades den av alla stora dags- och kvällstidningar, i vissa fall flera dagar i förväg. Det skrevs specialbilagor och artiklar om alla gamla Bondbilar publicerades.

Till Peter LeMarcs nya skiva finns det 17 recensioner på Kritiker.se, och den har recenserats av samtliga stora tidningar i Sverige.

När spelet Dishonored släpptes för ett par veckor sedan publicerade två svenska tidningar recensioner, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet. Resten av recensionerna är från webbsajter som specialiserat sig på att skriva om spel.

Trots att spelbranschen är större än övriga nöjesbranscher skrivs det alltså mindre om den, iallafall på gammelmedias kultur- och nöjessidor. Det är svårt att komma ifrån känslan av att spel inte är lika fiiiint som film och musik, men sannolikt ligger det lika mycket arbete bakom manusarbetet till Dishonored som till Skyfall. Och konstnärerna som ritat miljöerna i Dishonored har lagt ner bra mycket mer tid på sina skapelser än vad Petra Marklund har gjort på sin senaste.

Men varför är det så viktigt att gammelmedia skriver om spel, kan inte kidsen göra det på sina sajter istället? Jo, förvisso. Om de inte varit så hårt bundna till spelförläggarna. Titta på valfri svensk spelsajt och det är svårt att identifiera var den redaktionella texten finns bland alla reklambanners för nya spelsläpp. Dessa sajter är helt beroende av att sälja spelreklam vilket gör, oavsiktligt eller inte, att recensionsbetygen skjuter i höjden och trovärdigheten i botten.

Så här ser medelbetygen ut för spel, skivor och filmer (svenska recensenter).

Och det verkar inte bli någon bättring, det är snarare så att betygsinflationen ökat under de senaste åren.

Jag tror att spelbranschen behöver en mer oberoende bevakning för att synen på den skall bli mer accepterad. Att intresse finns för att läsa om spel är jag helt övertygad om.

Och det finns hopp, i form av Aftonbladets Spela-redaktion. De tar spelandet och recenserandet på allvar. Till priset av arga mejl från spelbolagens pr-folk. Men så har de ju andra annonsörer än spelförläggare också.