Filmer

Skillnaden mellan Spotify och Netflix

Jag blev tagen på sängen över den spridning som bloggposten om streamingtjänsternas utbud av nya filmer fick. Den här bloggen har ett femtiotal läsare varje dag. Tills i förrgår. Då hade den över 10 000 läsare och undersökningen omnämndes av bland annat SVT:s Aktuellt, Metro, IDG och Feber. Tack för uppmärksamheten!

Representanter för Netflix, Viaplay och Filmnet har varit i kontakt med mig och framfört synpunkter, bland annat att det är irrelevant att jämföra filmstreamingtjänster med Spotify då licensieringen ser annorlunda ut för film. Min utgångspunkt är dock konsumentens och inte leverantörens, och med den musikstreamingkonsumtion vi blivit vana vid i Sverige är det kanske inte så konstigt att reaktionerna blivit starka.

* * *

Men hur skall vi använda vår konsumentmakt för att få ett större utbud av streamad film?

Vi kan börja med hur det ser ut för musik, det är klart enklare. Ungefär 70% av de skivor som släpps i Sverige släpps samtidigt på CD, digitalt köp och på streamingtjänster. 10% släpps inte som streaming överhuvudtaget, eller släpper promovarianter av skivorna med endast ett par spår tillgängliga på streamingtjänster. Övriga 20% väntar med att släppa sina skivor på streamingtjänster tills de mest intresserade köpt albumet på Statoil, ICA Maxi eller på iTunes. På fackspråk kallas detta för betalfönster.

Detta betalfönster kan variera i längd, exempelvis släppte Peter LeMarc sin nya skiva på Spotify ungefär tre veckor efter CD-releasen, medan Adeles 21 tog nästan ett år på sig innan den hittade till Spotify. Kanske en bra strategi då det är det bäst säljande albumet i hela världen på senare år.

Det är alltså detta vi är vana vid när vi konsumerar musik i Sverige. Nu till film.

Gustav Grundström på Viaplay tipsade om denna artikel som beskriver hur betalfönster fungerar i filmbranschen. Om du inte orkar läsa igenom hela den kommer här en sammanfattning. Följande betalfönster används:

  1. Biofönstret, dvs den tid som filmen går på biografer, vanligen fyra till åtta veckor.
  2. Bio-/hotellfönstret, då en film kan visas som betalfilmer på hotell samt på långflygningar. Kan överlappa biofönstret, men jag är osäker på hur applicerbart detta är i Sverige.
  3. DVD-köpfönstret, då dvd:er kan köpas, ungefär tre till sex månader efter biopremiären.
  4. DVD-hyrfönstret, då dvd:er kan hyras. Överlappar dvd-köpfönstret men kan ligga med en till fyra veckors eftersläpning.
  5. TVOD (Transactional Video On Demand)-fönstret, då filmer kan hyras digitalt styckvis, exempelvis hos Viaplay, Voddler, Headweb, CDON, SF Anytime och så vidare. Ligger oftast några veckor efter DVD-hyrköpet.
  6. SVOD (Subscription Video On Demand)-fönstret, då filmer görs tillgängliga för prenumeranter av en streamingtjänst som exempelvis Netflix, Viaplay och Filmnet. Undersökningen jag gjorde tidigare i veckan visade att de nyaste filmerna hot Netflix och Viaplay görs tillgängliga 11 månader efter biopremiären. I detta fönster ingår också traditionella filmkanaler som distribueras över sattelit eller kabel.
  7. TV-fönstret, då filmen visas i TV4 på lördag kväll, med avbrott för TV4 Nyheterna.

* * *

För att få ett bättre utbud i SVOD-fönstret gäller det att utnyttja vår konsumentmakt, och det gör vi genom att minska efterfrågan i de fönster som ligger tidigare. Det vill säga, köp inte DVD:er, hyr dem inte hos DVD-handlaren och hyr inte filmer styckvis hos din VOD-leverantör. Först då får vi en konsumtion som mer liknar hur vi konsumerar musik.

Jag tror också att det kan vara bra med mer differentierade prenumerationstjänster hos SVOD-leverantörerna. 399:-/månad och tillgång till filmer motsvarande DVD-köpfönstret, 299:-/månad med ytterligare någon månads fördröjning osv.

Standard